Man måste ju bara älska Amerika

Funderade på vad vi ska hitta på i helgen. Idag har det varit SVINKALLT (just nu 11 grader) och jag kom att tänka på att vi kanske ska ta bilen ut på en tur för att titta på ”Fall Foilage”, det vill säga höstens vackra färger. New England är ju kända för sina färger på hösten och även om vi inte åker så långt norrut som Maine så kan vi få uppleva lövverk i gult, orange och rött. Konsulterade Internet och såklart finns det en karta med datum så man inte åker fel, haha! Hoppas vi får till det i år. Förra året den här tiden var ju jag och Nellan hemma i Sverige efter hennes operation.

Idag har jag varit en duktig hemmafru. Städat, tvättat, handlat, lagat mat, tränat , hämtat medicin på apoteket, bokat tandläkartid…ja i princip har jag gjort allt utom det jag borde ha gjort. Hört talas om prokrastinering?

Så vad borde jag har gjort? PLUGGAT!! Ja, jag har börjat plugga! Läser psykiatri via Uppsala Universitet. Så kul men såååå svårt. Det var verkligen inte igår man skrev akademiska texter på höst 1000 ord och med referenser enligt APA…

Senast det hände såg jag väl ut ungefär så här.

Nu ska ni få höra nåt otroligt!

Jag har aldrig sett en Bond-film. Tills idag. Det är sant och nästan helt otroligt! Visst har jag sett delar av filmer och jag vet ju ”storyn” och vilka skådisar som spelat 007 men jag har liksom aldrig fastnat för Bond. När vi bodde här förra gången så hade Richard en kollega som bodde i samma trappuppgång som Daniel Craig. Han hade en takvåning på East 10th Street i East Village. Coolt va?! Han sålde tydligen den 2016 (efter en snabb googling) och flyttade då ned sin fru till ett townhouse i Brooklyn.

Ikväll var vi i vart fall bjudna på Bond av våra vänner från Danmark som tack för att de fick låna vår bil förra helgen. Det var första gången vi var på bio sedan pandemin drog igång och det var en härlig känsla att sitta i salongen igen.

Jag ska verkligen inte spoila nåt från filmen men allt jag kan säga är att jag är glad att jag fick se just den här Bond-filmen.

Innan bion var ute och gjorde lite ärenden på Upper East Side. Lång promenad och idag var det första dagen en tunn jacka behövdes för säsongen.

Nu är det snarklådan som väntar och en ny vecka startar i morgon.

Manspread at The Whitney

Klassisk manspread.

Vi försöker oss på kultur! Nu gäller det att gå på museum innan alla turister kommer den 8:e november när USA öppnar för inresor igen. Jag gissar att stan då kommer svämma över av ressugna och att det kommer vara stört omöjligt att få tag i biljetter till evenemang och museer. Fortfarande måste man boka i förväg, uppvisa covidpass och legitimation för att komma in men nu har man liksom vant sig vid det…eller nästan vant sig kanske jag ska säga. En i sällskapet hade glömt leg idag och det blev lite krångligt att komma in på museet men det löste sig med ett sms hem och en bild till telefonen på id-kortet.

Besöket idag gick till The Whitney och Jasper Johns utställning.

Jag kände igen hans flaggor, siffror och kartor men annars var han tämligen obekant för mig.

Gänget!

För två år sedan var jag här med min kompis Kamilla och då såg vi bland annat det här pärlrummet som fortfarande var kvar. HELT MAKALÖST hur man kan ha sånt tålamod.

Hela rummet är gjort av papier mache och pärlor. Allt!

5 år av pärlande. Herregud!

Efteråt gick vi alla och åt middag i Meatpacking och sedan hem till oss för en kväll med drinkar och musicquiz i soffan.

Bra lördag!

Dior

På Brooklyn museum ställer man just nu ut modehuset Dior. Vilka kreationer!! Detaljer! Och så vackert presenterat. Man förstår verkligen hur vissa modehus överlever år efter år. Många av klänningarna känns lika aktuella och moderna idag som då.

Perfektion.
Detaljerna.
En av mina favoriter. Denna är modern men skulle lika gärna kunna varit från 1956 när man sett utställningen.

Jag var där tillsammans med två vänner och det blev en heldag. Förutom Dior tittade vi också på den permanenta utställningen samt The Obama Portraits.

President Obama och First Lady Michelle hade själva fått bestämma vilken konstnär de ville ha till sitt porträtt. Jag kommer inte ihåg vad konstnärerna hette men man kan väl säga att de valde olika vägar. Michelles val av konstnär har målat med en helt enfärgad blank bakgrund och själva huden i gråskala vilket var konstnärinnans grej medan Baracks konstnär har gått all in på färg och symboler. Vilket tycker ni bättre om? Jag velar…

Slutligen ett konstverk som inte var så uppenbart vid första ögonkastet. Men så coolt!!

Man var tvungen att backa litet…nu ser ni vem det är va?!

Filmpremiär

Vi har också varit på filmpremiär på Scandinavian House. Lamb, en ny isländsk film med Noomi Rapace i en av huvudrollerna. Vi fick hälsa och skaka hand med Noomi innan filmen, hon är så vacker och petite.

Filmen beskrivs som en ”övernaturlig skräckfilm” och det kan man nog säga är en adekvat beskrivning. Jag kan väl säga så här…jag hade kanske inte valt den som mitt förstahandsval men nog var den intressant alltid. Vi stannade en stund efteråt och lyssnade på Q&A med Noomi och regissören Valdimar Jóhannsson men sen gick vi hem. Vi missade tydligen ett bra mingel efteråt men man kan ju inte orka allt.

Då kör vi igen!

Nytt försök, hoppas inspirationen är tillbaka. Hur har ni haft det? Jag har saknat er.

Här har det varit fullspäckat med roliga aktiviteter. Jag kör lite highlights från kamerarullen…som för övrigt borde ge ganska skarpa bilder. Vi har nämligen uppgraderat oss till den nya iPhone 13 PRO. Lyyyyx.

Jag börjar med höstbal den 8 oktober för de Militära rådgivarna. Det brukar vara en sommarbal i juni och en vinterbal i december men eftersom det varit pandemi, och allt varit inställt sedan mars 2020, så beslutades att hålla en höstbal för alla var så sugna på fest igen.

Vi, de nordiska paren, träffades på en fördrink innan, kl 15 (!) hemma hos finska Pia och Jarmo. Prosecco, tilltugg och många skratt senare var vi på väg till båten som skulle ta oss på en Cruise till Statue of Liberty med middag och bar.

Den mening som jag tror yttrades mest under kvällen var… ”We clean up well”.
Fullt i hissen. Den stannade en gång på vägen ner från 46 våningen och han som skulle hoppa in bara skakade på huvudet…
I har fortfarande varmt i New York. 26 grader var det på baldagen. Puh! Inte lika varmt på natten men nästan…därav högglansen. Haha!
På rooftopen dit vi gick på efterfest hade man en Insta-vägg. Antar att det krävs nuförtiden för att kidsen ska tycka det är värt att komma.
Glam!
Superglam!

Efterfesten var på PHD ROOFTOP vid Times Square. Både jag och Richard kände igen oss att ”här har vi varit förut”, förra gången vi bodde här, men vi kan inte komma ihåg med vem. Kanske någon som läser detta känner igen sig?

När vi kom in, ett sällskap på ca 40 pers, i högtidsklädsel och uniform var det många som frågade ”who are you people?” …

…sista bilden i taxin på väg hem.

Somliga var mer trötta än andra på vägen hem. Båda var ganska (mycket!) möra dagen efter och då var det mera mysbyxor och pizza som gällde.