Hajk

Vi åkte på hajk i helgen! På vägen till Bear Mountain, som ligger upstate New York, så drog vi såklart en massa ”Hajk-skämt”. Alla som är födda i slutet på 60-talet/början på 70-talet har någon gång sett Bengt Alsterlind i hajk och hört hans torra skämt. Jag googlade till och med Hajk på YouTube för att få uppleva lite nostalgi och då dök en hallåa upp som påade Hajk och sedan en klocka som räknade ner sekunderna tills programmet började. I tystnad. Alltså nog var det annorlunda förr. ”Haj och välkomna till Hajk! Idag ska vi prata om hästar men inte vill hästar som helst utan flod-hästar!!” Tänk er barn idag som sitter och tittar på en klocka som räknar ner sekunder. Eller tittar på testbilden på tv. Vill ni uppleva lite nostalgi klicket ni på länken.

Hajk!!

Det var iallafall otroligt härligt att komma ut. Vi kan ju inte resa någonstans pga pandemin (eller kan kan vi ju men sen måste man sitta i karantän och testa sig så det är liksom inte värt det…eller rätt för den delen) men i samma stat kan vi ju röra oss obehindrat. Bear Mountain ligger en timme bort så det är ju ett perfekt mål för en dagsutflykt. Klättringen upp var lätt. Det var mestadels trappor byggda i sten och på toppen var det en vidunderlig utsikt.

Där bakom bergen såg man hela Manhattan skyline. Så vackert.

Vi hade fika med oss och satt en bra stund där uppe på toppen och åt mackor och drack kaffe. Sen blev det litet kallt så vi gick ner igen. Vi tänkte att vi tar en annan väg ner för det var en loop som var ca 8-9 km totalt och vi hade kommit ungefär halva vägen när vi var på toppen. Att vi sedan överlevde detta är ett under alltså! Vägen tillbaka, hade inga trappor, och låg på baksidan av berget, dit solen inte når. Det var brant, isigt, man fick klättra bitvis, åka på ändan bitvis – jag trodde vi skulle DÖ och ville faktiskt att vi skulle vända för att klara oss!! Men det gick. Och vi fattade då varför alla gick åt andra hållet, alltså klättrade uppför och gick trapporna nedför. Men sjukt skönt när vi var tillbaka på ”fast mark”.

Vägen hem åkte vi längs Hudson på andra sidan. Den vägen går igenom små gulliga städer som Sleepy Hollow och Tarrytown. Välmående samhällen med Gated Communities…men också – Sing Sing. Det ökända, stora fängelset som ligger upstate. Det har ni säkert hört talas om i filmer. Man fick inte fota enligt stora varningsskyltar utanför så det vågade jag inte men smög till mig ett foto genom bilrutan när vi åkte förbi. Vakterna i tornen hade järnkoll på oss.

Sing Sing
Muren längst bort är fängelset. Undrar hur glada de här husägarna blev när det byggdes?

Det var vår lördag det!

5 reaktioner till “Hajk

  1. En timme från schtaan och det är ödemark. Måste vara helt bisarrt. Ena timmen toktrångt, nästa endast natur. Häftigt. Tjipp.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s