Att man aldrig såg det som barn?

Skönheten i vintern! Det är så otroligt vackert ute när solen visar sig en stund. Det är ju fortfarande väldigt mörkt här uppe, både morgon och kväll, så ska man ha dagsljus med sol så måste man vara ute mellan 10-13, sen är det kört.

Idag gick jag på långpromenad med en vän runt sjön här i Boden och det var så otroligt vackert.

Man fick klättra lite högre upp för att verkligen SE solen.

Som barn var man tämligen oberörd av detta. Jag kan endast en enda gång komma ihåg när jag verkligen stannade upp och såg skönheten i vintern och då hade jag hunnit komma upp i övre tonåren. Det var i Arvidsjaur och jag hade varit på dans och var på väg hem. Det var midvinter och svinkallt, knarrade ordentligt under skorna när jag promenerade hem. Mörkret var kompakt och inte en kotte ute när jag hörde ett ljud. Ett ljud som kom ovanifrån.

Norrsken, Aurora Borealis. Det största jag någonsin sett och som gick i vågor över hela himlen. Alla möjliga färger och det var så starkt att jag kan svära på att jag hörde det.

Idag, när jag blivit äldre och flyttat härifrån, kan jag verkligen se skönheten i vintern här uppe.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s