Vaknade i natt att näsan var helt täppt av tjockt snor. Äckligt? Mycket, men nu hoppas jag att det stannar vid det och att jag inte kommer bli förkyld. Jag har nämligen inte tid!!
Richard hade bakat lussekatter och så bjöd vi på glögg (duh!) och pepparkakor. Ur högtalarna strömmade svenska luciasånger och det doftade clementin och släckta värmeljus. När vi fikat klart gick vi ut på en långpromenad i det kyliga men soliga vädret och det kändes så ”svenskt” på något vis. Som om vi tog en promenad på Djurgården. Kvällen blev inte fullt lika mysig då våra barn rök ihop med varandra så vi fick skicka hem deras kompisar och läxa upp barnen. Med stränga rösten, allvarliga ansiktet och hela repertoaren. Men det är väl det som kallas LIVET.
Livet ser till att man iaf inte är sysslolös…..😊
GillaGilla