När Nelle fyllde 8 år

När Nelle fyllde 8 år i maj så fick hon en Cotton Candy Machine av oss i födelsedagspresent. När hon berättade vad hon önskade sig till sin födelsedag så var det den som stod högst upp på önskelistan och min första tanke var såklart ”ALDRIG I LIVET!”. 

Men så började jag fundera. På hur det är att vara barn (eller vuxen med för den delen) och få något man verkligen, verkligen önskar sig. Och jag tänkte ”Äh varför inte, hon får en sockervaddsmaskin!!”. Och vilken katastrof det blev… Den första maskinen som vi beställde var det fel på så efter 2 minuter poffade den (explodera är ett lite för starkt ord) och slog ut elen i köket. Gråt och tandagnisslan. Såklart. Och innan vi hunnit skicka tillbaka den gamla, trasiga, och fått en ny så var vi i Sverige.
Igår kväll skulle Nelle ha en kompis här på sleep over och det var liksom det perfekta tillfället att testa den nya maskinen. Hur skulle det gå?
Succé!! Är det enda jag kan säga.

Och jag är stolt över mig själv att jag inte var ”nej-mamman” igen.

2 S T O R A händelser

Två stora händelser har varit på tapeten idag. Först var vi och röstade. Som utlandssvensk, och utflyttad, så får man bara rösta i riksdagsval. Och bara innan själva valdagen. Och bara på vissa speciella tider. Och bara på parti. Hur som… Idag klockan 14 traskade vi iväg till konsulatet på Park Avenue och när vi klev ut ur hissen på 21:a våningen var det redan en lång kö med svenskar utanför, redo att göra sin plikt. 

Klockan 14 prick öppnades dörren och ut kom…Jan Eliasson! Som på gott humör deklarerade för barnen som stod i kön att ”nu finns det bara 4 kanelbullar kvar så det gäller att skynda sig!”. Richard har träffat Eliasson tidigare och de hälsade på varandra och jag tog också i hand och presenterade mig. Kul för mig att iallafall ha fått träffa vice Generalsekreteraren i FN eftersom alla andra i familjen träffat Generalsekreteraren Ban Ki Moon flera gånger. 


Det var alltså den ena händelsen.

Den andra, skulle nog av somliga beskrivas som ännu större. 

HON HAR ÄNTLIGEN TAPPAT SIN FÖRSTA TAND!!! 8 år gammal! Som ni ser har den nya redan kommit upp där bakom och den fick dras ut av tandläkare – MEN ÄNDÅ!


Stort. Och stort.

Hela dagen

Horisontalläge hela dagen, kom på mig själv ikväll att inte ha:

1. Tittat mig i spegeln på hela dagen och när jag gjorde det var det tyvärr ingen vacker syn.
2. Tittat ut på vår fantastiska utsikt och tänkt att ”jag är i allafall sjuk i New York City”. Nu har jag gjort det så då kan jag gå och lägga mig som en lugn själ.  Drogerna hjälper till också med att lugna själen – det de har ”over counter” för förkylning här skulle få narkomanerna på plattan att dansa merengue.

Skoja bara. God natt, klockan är snart åtta.

Ynklig

Richard drog hem något virus från hans senaste Afrika-resa och nu har han generöst delat med sig. Feber, yrsel, illamående och ont i halsen. Det enda som är bra är väl att det iallafall inte var ebola. Jag ömsom ligger, ömsom tvättar och plockar undan efter våra resor idag. En annan hemsk upptäckt var att barnen inte alls börjar skolan den 3:e eller 4:e som jag trott, utan den 2:a september. Nu måste ryggsäckar och matlådor och skolkläder inhandlas redan den här veckan. Och just nu känns allt, nästan allt, ”nätt opp” omöjligt att genomföra. Och i morgon ska vi ut på storgalej, Richard och jag… Men det orkar jag bara inte berätta om nu.