…som ganska på pricken beskriver mitt och barnens liv just nu. Gör era egna tolkningar, ni har rätt på samtliga punkter!
Månad: januari 2014
Tagen på sängen
När katten är borta får råttan fixa sin egen födelsedag
Så var man gräsänka igen…
Richard är i Afrika i nästan 3 veckor och Lisa åkte hem igår. Tyst och tråkigt (ja, inte när barnen är hemma förstås!) men också lite skönt. Ibland kan det vara härligt att vara ensamvarg och jag tror faktiskt Richard känner likadant när jag och barnen är i Sverige på somrarna. Men inte för länge, för då blir det inte kul alls. Längta lagom är melodin!
What else…
Lördag. I lördags hade vi en ganska lugn morgon. Vi fick veta att barnen och Richard var i backen och hade hur kul som helst så det var ju kul att de också hade kul, som oss. Nelle är tydligen ”a natural” på skidåkning och trots att det här bara var andra gången hon åker så svischade hon själv ner för backarna utan problem.
Visst var det Marcus!
Javisst var det Marcus Samuelsson, Red Roosters ägare på bilden. Han var hur trevlig som helst, kom fram och hälsade på sina gäster vid borden, tog i hand… Vi sa att vi kom från Sverige såklart och då stannade han en stund och frågade hur vi gillade maten och om vi inte skulle komma ner på nattklubben senare. Det var verkligen en upplevelse det stället….och Harlem som sådant. Det första som hände när vi kom fram till 125th Street i Harlem (ja, vi tog tunnelbanan…) var att tre svarta killar ropade till oss direkt vi steg ut på trottoren från tunnelbanan, ”HEY GIRLSCOUTS – isn’t it time to get those cookies now?!?”… Vi var i Harlem och fick en hälsning, en varning, här hör ni inte hemma, blondies!
Men kvällen var så kul! Stället är verkligen som det beskrivs, ”vibrant”! Mycket blandft publik men vi två blondiner var i minoritet. Är ni i stan rekommenderar jag ett besök här.
Bloggen lider, bloggen lider…
Det är inte så att vi ligger på sofflocket och rullar tummarna de få dagarna som min vän LISA är här. Tvärtom skulle jag nog vilja säga!
Pasta paleo
Längtan en del av livet
Jag har svårt att vara nöjd. Inte så att jag inte är tacksam och ser vad jag har och är oändligt glad över det, nej det är jag, men jag har svårt att vara nöjd. Nöja mig. Så att säga.