11 september

Jag är av den känsliga sorten ibland. Hemska händelser som terrordåden 2001 får mig alltid att gråta när jag verkligen tänker på vad det var som egentligen hände. Idag är såklart media i det här landet fyllt av minneskrönikor, filmer, berättelser, levnadsöden över vad som hänt. Budskapet är klart, ”Vi ska aldrig glömma”. 

Och jag grät. Jag satt ute på en liten gård i midtown på en bänk och grät. Tårarna slutade inte komma när jag väl släppte fram dem. Det var här det hände. Hade vi bott här då hade vi sett tornen falla från vårt köksfönster. Och kanske känt någon som varit där. Jag tycker det är oerhört smärtsamt att tänka på. Och ledsamt. Jag tycker fortfarande det är svårt att vara vid ground zero, jag tycker energin i området är för stark för mig. Flummigt, ja kanske, men som jag sa så är jag känslig också. Idag var 9/11 Memorial stängt för allmänheten. Endast anhöriga får vistas i området idag, något jag tycker är helt rätt.
Och de här laserstrålarna de skickar upp idag ”in the footprints of twin towers” tycker jag är en fin och vacker gest av staden (sponsrade av Municipal Art Society). Ni ser strålarna i mitten av bilden.
Vi ska aldrig glömma.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s