Vi sover över med varandra, jag och Nellan…i gäststugan på toppen. Vår egen, alltså! Klockan är snart elva och vi har inte somnat än, om man säger så…men vi har kul. Och det är mysigt. Faktum är att det här HAR VI LÄNGTAT EFTER i ett helt år.

Barnen och Richard har varit på utflykt idag och jag har träffat en vän jag inte sett på ett tag. Vi hade mycket att säga på kort tid och på temat från igår så gjorde vi det naket. Naket på mer än ett sätt såsom det är med vänner och sen doppade vi oss efter ett stärkande bastubad. Ingen stod i vassen här inte! Måste vara säga vad glad jag är att jag har alla dessa vänskapsrelationer kvar trots det kringflackande liv vi lever. De ger verkligen näring åt själen.

Richard och barnens utflykt då? De har varit i Vingåker. Varför Vingåker tänker ni kanske? Jo förstår ni, vi må ju bo i New York men Richard kan inte köpa NÅGRA andra kostymer än Tiger och de MÅSTE inhandlas i Vingåker. Så nu har han två kostymer rikare och vårt konto är länsat.

Sen blev det varmt och vi badade. Igen.

Antingen står man i vassen eller så badar man naken. Finns inget mellanläge längre?

Stugan uthyrd! En sak checkad på vår lista över ”saker vi måste göra när vi är i Sverige”. En familj från Enköping, blir nog bra det. De verkar gilla stugan lika mycket som vi och det känns såklart bra.

Annars blev det lite sol och bad idag. Många skratt på bryggan över alla ”Alla barnen..-historier” som numer är vårt familjenöje när vi inte har något annat för oss. Favoriten idag var nog…”Alla barnen tyckte det var kul att springa marathon, alla utom Sten, för han hade inga ben” eller ”Alla barnen tyckte det var kul med matematik, alla utom Brett, för han hade aldrig rätt”. Ja, så håller vi på. Gray family – nördarna i Laxne.

Jag har inte dött, det är bara det att jag här ute i stugan inte har haft någon fungerande mobiltelefon…eller internet för den delen. Nu har vi lagat glaset på telefonen och jag ska förhoppningsvis kunna blogga igen.

Första dagarna i Sverige har så här långt varit ganska intensiva. Och jobbiga i ärlighetens namn. Vi har alla varit rejält sjuka i något slags super-virus och jag har inte haft någon röst fram till igår. Nästan helt stum av heshet. Jag har kunnat viska. Och pipa. Inte mer. Vi har jobbat med att röja fram stugan, vi har hyrt ut lägenheten, hyrt ut stugan, vi har satt om lånen, vi har startat nya bankkonton för utländsk valuta, beställt nya svenska kreditkort, fixat svenska telefoner (jag finns på mitt gamla svenska nummer!), städat bastun i stugan med grannarna, bjudit samma 10 grannar på middag, hälsat på vänner i stan…utan sömn, med feber och jetlag. Jag är trött, sjuk men mycket, mycket lycklig över att vara hemma och i stugan.

Jag har saknat er!!!