Jag – i genomskärning

Idag var jag och gjorde min magnetröntgen. Det var ganska precis INTE som när man tittar på ”House” eller ”Grey’s Anatomy”. Inga hörlurar med klassisk musik, inga snygga doktorer som satt utanför och oroade sig eller tittade på mig genom någon filmkamera. Och det lät något överjävligt. Klaustrofobi drabbades jag tack och lov inte av även om det var allt annat än pleasant att åka in i den där tuben.

Men han teknikern, Carl, gick utanför ramarna och lät mig se mina röntgenbilder där och då. Och det måste jag säga – att lite spännande är det att se hur man ser ut där på insidan.
Provsvar hoppas jag få i nästa vecka.

En reaktion till “Jag – i genomskärning

  1. Eftersom du nu genomlevt detta kan jag berätta att när jag första gången gjorde det där blev jag helt skräckslagen över att det var ljust i andra änden (öppet) och fick någon slags upplevelse av \”ljuset i tunneln\” och bad dem stänga:-) många vill ha öppet. Jag tyckte det hela var mycket obehagligt, särskilt det där ljudet, men jag fick i alla fall lyssna på musik.kramannika

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s