Trauma

I en dryg vecka har vår kaffe-prezzo varit trasig. Glaset gick sönder och jag åkte dagen efter in till Bloomingdale’s för att köpa en ny glasinsats. ”Oh, just the glas….no, we don’t carry them. Sorry!”.

Sorry var just vad jag var det så istället beställde jag en på Amazon. 20+ dollar och leverans hem. Perfekt! Tills jag fick ett mail efter flera dagar att ”Out of stock. Sorry!”.

Gaaaahhh!!!

Idag åkte jag till Bed, Bath & Beyond. De gör verkligen skäl för namnet. De har ALLT! Och beyond. Nu dricker jag Gevalia French Press. 100 spänn för 250 g kaffe. Det är verkligheten i New York det. Men så värt det! I love you French Press.

Bra morgon!

Började morgonen med en Power Walk. Sprang rakt in i en filminspelning med Vince Vaughn (eller hans crew kanske vi kan säga, jag lyckas ju aldrig få se själva kändisarna) där vi, jag och min väninna, försökte få komma med som statister. De var inte helt negativa. När vi sedan berättade att vi bor i ett Lunatic Asylum blev de dock lite ner reserverade…ha ha! Vi avslutade med art säga ”don’t tell anyone you saw us here”. Det tyckte vi var lite kul.

Sen gymmade vi en halvtimme och nu dricker jag smoothie på tranbärsjuice, grekisk yoghurt, blåbär och avokado. Yum!

En bra start på dagen!

West Point

Vi åkte till West Point i måndags. Jag hade först tänkt att vi skulle åka till Pennsylvania och besöka en Amish-by men det finns ju inget som kan mäta sig med lite krigsturism (ironisk) så istället drog vi iväg norrut längs Hudson till – West Point. Det var ett riktigt fint turistmål med en jättebra guidad tur. Jag har lärt mig att två amerikanska presidenter studerat vid West Point. Vet ni vilka utan att googla? Inte jag för det glömde jag bort så fort jag hört det men jag uppskattade ändå besöket. Lite bilder ger er en liten uppfattning.

Låååånghelg

Barnen är lediga måndag och tisdag så nu när Richard också tagit ledigt vi får en långhelg tillsammans hela familjen. Vi har hyrt bil och idag var vi ute i Huntington på Long Island (man säger på här, inte i) och hämtade ”hem” järn-G:t som suttit på Richards farfarsfars hus murstock. Farfarsfar, William Millar, var smed och smidde G:t kring 1925 när huset byggdes och han flyttade in. Familjen som bor i huset idag är inte släkt med Richard men kände väl till familjen Gray och historien kring G:t. De var också generösa nog att ”ge tillbaka det” till familjen det hör till. Kul va?

Finns mycket mer att berätta om det här men i morgon åker vi till West Point så nu är det dags att sova. En annan dag ska jag försöka skriva ner HELA historien. God natt.

G:t håller Richard i handen.

Jorå

Visst var President Clinton här idag. Men besöket var såklart endast för särskilt inbjudna och uppenbarligen var jag inte en av dem?

I morse när jag var ute på min Power Walk så var hela södra parken på Roosevelt Island avspärrad och utanför avspärrningarna så var NYPD överrepresenterade så jag tågade käckt fram till en polis och frågade när presidenten kommer. Ceremonin startar ungefär klockan 10 svarade han. Lite avmätt. Är det även för allmänheten? frågade jag. HA HA HA HA HA! svarade han. Tydligen inte alltså. Klockan var vid det här laget drygt åtta och jag kände inte för att ställa mig och vänta i två timmar för att kanske få en glimt av Bill genom en tonad bilruta. Jag har alltså igen, lyckats, att INTE se en kändis.

Bilden är rooseveltislander.blogspot.com :s

Dagen kunde inte börjat bättre…och sämre

Först får jag ett roligt mail om att vi får besök över påsk. Min fina vän L och hennes barn har bokat resa och kommer och firar påsk med oss (det gäller att planera i tid, guys!) så dagen kunde inte börjat bättre. Det kommer bli jättekul!!! Det här hände redan när jag låg kvar i sängen (ja, jag läser mail innan jag stiger upp) och sedan gick jag upp. Då – Pang! Näsblod. Dagen kunde inte börjat sämre…

Ingen träning för mig idag heller. Förkylningen sitter envist kvar och gör mig hängig, trött och ”deppig”. Tydligen hade jag lite lågt järnvärde på min läkarundersökning, i underkant på ”normalt”, så nu ska jag gå och köpa blutsaft och försöka boosta mig litet. Vanligtvis i Sverige så äter jag leverpastej VARJE morgon på frukostmackan och det finns ju inte här. Det kanske är därför?

Iallafall. Dagen har börjat.