Den 12 juni slutar barnen skolan för det här skolåret och jag antar att man då kan säga att semestern börjar. Iallafall sommarlovet. Vi längtar alla efter sommarlov. Sovmorgnar, läxfria eftermiddagar och lata dagar. Ja, det gör vi verkligen. Här på UNIS har Edward minst tre läxor om dagen. Ganska långa och komplicerade och han lägger 1-2 timmar på läxläsning per eftermiddag/kväll. Det innebär att det gör vi föräldrar också. Det flesta instruktioner måste Edward ha lite hjälp med då engelskan fortfarande inte är hundra. Och sen måste vi kolla att allt blivit rätt. Och sen läsläxan som kan vara så mycket som 20 sidors läsning i en RIKTIG bok. Med frågor till som ska besvaras så man kollar att barnen förstått texten. Det är mycket det på ett annat språk…

Ärligt talat så är det här ganska jobbigt och ju längre upp i ålder de kommer desto mer läxor blir det. På bilden syns ett axplock av Edwards läxor från förra veckan. Notera att det är fram och baksida på stencilerna. Och att läsläxan inte finns med där.

Så nog ska det bli skönt med sommarlov.

Vissa dagar är det som att autopiloten är på. Man gör allt som man förväntas göra, stiger upp, gör frukost…ni vet. Men man är liksom inte där. Något inom en har gått i ide. Ligger i dvala. Allt går bara på rutin och dagen passerar som en i raden av dagar. Kanske är det så det ska vara för att göra livet intressant och varierat men det är en jobbig känsla tycker jag. Som att jag slösat bort en hel dag. Idag var en sådan dag.

Wok till middag, intressant va?

…jobbar jag på sommarbrännan. Segelbåtarna glider förbi i East River och det är svårt att förstå att jag är ett stenkast från Manhattan. När vi flyttade hit i mars lät poolen som något som var ”nice to have”, först nu fattar jag lyxen i det hela. En bok, en banan och en flaska vatten. Mer behöver jag inte för att känna känslan. Av lyx.

En update på träningen. Jag kör vidare med samma upplägg som tidigare. Vågen står fortfarande stilla men jag tycker att jag känner mig starkare. Kanske för att jag faktiskt inte längre känner mig varken förkyld eller allergisk men det är positivt hur som helst. Idag har jag först tagit en Power Walk på drygt 45 minuter (i 25 graders värme klockan 8 på morgonen, pust!) och nu ska jag träna med Paolo. Igår sprang jag 4+ kilometer och tränade med Perelli. Man måste variera sig. Och om, jag säger om, jag finner styrka i morgon så ska jag till gymet med en grupp mammor. De tränar måndag, onsdag och fredag och hjälps åt att passa varandras barn. Passar ganska bra eftersom barnen slutar skolan 12 juni och vi inte åker till Sverige förrän den 8 juli. PT får bli till hösten.

Hur går träningen för er? DIG?

Varje kväll läser vi för barnen. Som alla andra, antar jag. Just nu läser jag Madicken för Nelle och det är kul för oss båda. Att Madicken egentligen heter Margareta hade jag totalt glömt bort och skulle inte kommit ihåg det ens om det var en 10.000 kronors fråga. Längst fram i boken står det skrivet TILL LOTTA FRÅN TOMAS. Tomas är min kusin och vad jag önskar att det stod ett årtal där också, eller någon ledtråd om när jag fått den. För jag kommer inte ihåg… Det blir min påminnelse till mig själv idag – skriv alltid i böcker till vem, från vem, när och gärna något lite personligt om när gåvan gavs. Det betyder så mycket ”i framtiden”.

Man lär sig aldrig. Igår morse öppnade ju poolen som jag berättat tidigare och igår kväll var vi således alla brända. Visst hade vi smort in oss men för sent och för lite. Man lär sig aldrig. Följdaktligen åkte jag och Nelle in till Manhattan idag, till GAP och köpte soltröjor. Problem solved.

Loreen. Wow! Jag kände det på mig. Så himla bra. SJÄLVKLART tittade vi på Eurovision och nu ser vi fram emot ryskornas framfart på dansgolven i sommar.

Mors Dag har för övrigt passerat ganska obemärkt förbi. Här i USA firades nämligen Mothers Day för två veckor sedan och barnen (Richard) bestämde sig för att jag skulle firas förra helgen. Mitt emellan så att säga. Lite oklart varför men jag tror det hade lite med okunskap om helgerna att göra…vi har iallafall grattat de mödrar som skulle grattas hemma i fäderneslandet så det är gott nog.

I övrigt så är väl det största som hänt att vi börjat ha a/c:n på. Det är 30 grader + och hög luftfuktighet. Visst skulle vi klarat oss utan, men att sova med fönstren öppna nu på försommaren betyder MYGG. Vi blev fullständigt sönderbitna igår kväll om man får tro Richard (och han har inte bott i Arvidsjaur…ha ha!) så nu blir det a/c. Gött gött.

Vi är lediga i morgon också men hoppas ni som läser det här får en bra start på måndagsmorgonen med en god kopp kaffe! So long.

Snart är köttet grillat, vi har svtplay och Loreen på datorn, ett åskregn mullrar i bakgrunden till följd av värmen. Sommar, sommar…