Det är inte sol varje dag

Idag har det åskat, blixtrat och regnat hela dagen. Vi lyckades pricka in ett uppehåll i morse när vi var och tränade nere på piren vid Ballast Point där vi bor men det var på håret. Det blev språngmarsch till bilen och någon stretch hanns det inte med.

Utöver att träna har vi inte gjort mycket idag. Vi var en kort sväng till Hyde Park Village och shoppade litet…ja, eller jag då. De andra satt i bilen och väntade så någon lång shopping blev det inte. Men jag fick iallafall med mig en fin blus till kräftskivan i sommar!

Köpte också ett matchande nagellack till sommaren.

Sen ikväll käkade vi revbensspjäll och kollade vi på en superkonstig och blodig koreansk film, Night in Paradise. Nu har jag tydligen insomnia för klockan är 01 plus lite till och jag borde sova sedan länge.

God natt – hoppas jag!

Flashback till 2005

När vi bodde här i Tampa så brukade vi träffas på fredagarna runt poolen i vårt lägenhetskomplex och äta middag tillsammans med våra grannar och vänner. Alla tog med sig egen mat och så träffades man lite otvunget över en öl eller två. Det såg ut lite som i tv-serien Melrose Place, en pool med lägenheter runt om och så gemensamma grillar och bord.

Ikväll var vi bjudna på Internationella Gin & Tonic-dagen till svenskarna som jobbar här i Tampa. Och de bor i ett likadant komplex! Såna mysiga minnen av fredagar med ”känt, löst folk” som kom och käkade, drack en öl och så bryter man upp vid 9-tiden.

BYO bästa konceptet! Vi hade med skirt steak, grillad romansallad med parmesan, majskolvar och så hade jag gjort baconinlindade dadlar.

En GT blev det såklart innan maten.

Tyvärr kom inte alla med på bild men ni ser att det är mysigt va?

Anna Maria Island

Söder om Tampa ligger Anna Maria Island, mitt emellan Bradenton och Sarasota. Tittar man på kartan så verkar Fort Destoto och Anna Maria liksom ”höra ihop” – det är geografiskt nära fågelvägen men att köra dit från Tampa tar en dryg timme.

Färgen på havet var overklig! Så många nyanser av blått och grönt har jag nog aldrig sett. Det var ganska mycket folk på den del av stranden vi var, troligen för att strandens restaurang och bar låg precis bredvid.

Jag åt en grekisk sallad som smakade godare än den såg ut.

Sedan…slappade vi.

Semester, snacka om välkommen.

På vägen hem stannade vi till vid vår gamla lägenhet på South Moody inne i SoHo i Tampa. Det väcktes många fina minnen härifrån. Edward var bara 1 år och 5 månader när vi flyttade hit. Och Nellan, hon låg i magen…

Edwards gamla rum.

Det är inte svårt att förstå att man älskar detta.

Så här bor vi

2005-2006 var Richard stationerad här i Tampa i 1 år och jag och Edward var med då det här är en stationeringsort där familjen med fördel kan följa med.

Vi bor nu hemma hos den svenska officer som är stationerad här nu och livet här känns lika underbart som jag kommer ihåg det.

Vi börjar morgonen med träning, en bra frukost och vore jag lite mer modig så skulle kanske ett dopp i den ganska kalla poolen vara skönt.

Fort Desoto, min plats

Efter en 5K löprunda längs Bayshore i morse så åkte vi och handlade en megapicnic och drog iväg till ”vår” strand här i Tampa, Fort Desoto.

Allt är stort i USA.

När vi kom fram kände vi inte igen oss ALLS! Jag trodde till och med att vi åkt till fel parkering för ingenting var sig likt. Förklaringen fick vi av två gubbar som berättade att stranden ätits upp av sandbanken utanför för 2 år sedan och nu var det istället en ”vanlig” bred sandstrand. Den fina lilla bäcken med bron var borta och de hade varit tvungna att ta ner alla barrträd som gjorde vår strand lite osynlig tidigare. Så ledsamt men naturen rår man såklart inte på. Sanden var lika vit och havet lika turkost men nog kändes det sorgligt. Som äldre blir man lätt lite nostalgisk. .

Det var otroligt härligt ändå och vi har solat, badat och ätit jordgubbar med spraygrädde hela dagen.

Burberry-snäckorna finns fortfarande kvar här!

Oklart vem som bränt sig mest idag trots att vi smort oss med SPF55. Kvällen får utvisa detta. Nu ska vi grilla kyckling och laga caesarsallad. Ett glas vitt vin kanske också slinker ned.

Har ni det bra?

Savannah

Vi var i Savannah alldeles för kort tid! Den här staden förtjänar ett långt och lugnt besök, det finns så mycket att se och njuta av. Men nu hade vi bara knappt ett dygn så vi gjorde det bästa vi kunde. Vi kom sent på eftermiddagen/kvällen på söndag och började med ta en promenad i Historic District.

Det här kommer troligen vara den enda familjebilden vi har från hela semestern, vi glömmer alltid bort att fotografera oss tillsammans.

Middagen blev ganska sen och det visade sig att i Savannah stängde många av restaurangerna klockan 21 men vi hittade ett mysigt ställe som var öppet lite längre.

Hotellet.

Morgonen därpå åt vi en riktig southern breakfast på stan och tog vi en tour i Trolley.

Grits. Hatad maträtt from 1987 tills idag.

Efter den 100 minuter långa guidade touren åkte vi vidare söderut till Orlando.

Atlantkusten går inte av för hackor den heller.

Nu är vi på plats i Tampa och och det ska jag berätta…SENARE!

Washington D.C.

Vad vet ni om Washington och alla monument? Wikipedia har mycket att säga för den vetgirige men jag tänkte highlighta några fakta som man kanske inte tänker på i första hand.

Svårt att fatta att det för några månader sedan var totalt kaos här…
Kallt! Tröja, tröja, snickarbyxor, halsduk, jacka, vantar och mask. Andra gick klädda i t-shirt.?

Att det är huvudstaden det vet ju alla men visste ni också att Washington ligger i den subtropiska zonen på samma breddgrad, 38:e breddgraden, som är på samma nivå som Palermo, Italien och gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Här betyder det kalla vintrar och heta, fuktiga somrar.

Koreakriget har för övrigt ett starkt minnesmonument här. Om det är något amerikaner kan göra – så är det minnesmonument…

…och den här staden kryllar av monument! I princip alla på en promenads avstånd.

Washington monument. En 170 meter hög obelisk som ligger i mitten av Kapitolium och Lincoln Memorial.
Stor och liten…eller liten och stor?

Staden Washington var från början ett träskområde som man var tvungen att dränera för att kunna bygga på. Trump använde uttrycket ”drain the swamp” när han i dubbel bemärkelse talade om just detta område. Han menade ju också att rensa ut, i hans tycke, ”värdelösa politiker”.

Abraham Lincoln är mäktig där han sitter i sin tron men visste ni att han var 195 cm lång och hade Marfan’s Syndrom? Han dog vid 56 års ålder vilket får mig att fundera på hur gammal han var vid tillfället han porträtteras här i tronen. Som mig?

Såklart ligger allt placerat så ljuset kan skapa magi.
Historielektion.
Vietnam Wall.

Vietnamkrigets fallna soldater, drygt 50.000 namn, finns inristade på den här väggen. Tänk att vi just såg det här namnet! Utanför monumentet finns det glasboxar med kataloger där man kan slå upp sin anhöriges namn för att sedan hitta namnet på väggen.

Det sägs att Donald Trump undvek att kallas in till kriget på grund av hälsporre. I mina öron låter det troligt. Minus hälsporren då.

I kriget använde amerikanerna sig av en avancerad teknologisk utrustning, s.k. people sniffers. De hade svårigheter att hitta Nordvietnamesiska trupper längs Ho Chi Min-leden och använde sig av känsliga sensorer som plockade upp dofter av urin och svett från människor. Operationen kallades “Operation Snoopy” och var inte särskilt lyckad då den såklart även plockade upp dessa dofter från civila och boskap.

Vi fick en fin kväll i Washington som avslutades med Etiopisk mat. Här i DC finns världens bästa etiopiska kök. Och då är även Etiopien inräknat. Vi åt klassiska Tibbis med injera. Här är slutet på tabberaset.

Morgonen började så här. Kl 05.00 tyckte Ella det var dags att kliva upp. Jag var inte lika peppad. Nu drar vi vidare mot Savannah. Hoppas ni njuter av fint påskväder och karameller!!